Märren Kerstin
(ska läsas med "Tjuren Ferdinand" i tankarna)



Det var en gång en märr som hette Kerstin som bodde i en 
hage långt ute på landet.

Det var tidigt,tidigt en torsdag morgon, och märren 
Kerstin gnäggade adjö till sin hingst, och skrittade 
iväg till arbetet denna kyliga och mörka höstmorgon.

Kerstin arbetade på den stora elfabriken där dom gjorde
el till alla elektriska hästfiltar, och märren Kerstin
jobbade just med att skriva upp hur mycket ström som gått
åt.

Hon satt snällt framför sin dator hela förmiddagen och
skulle skriva femmor,fyror och nior, men det blev sexor
åttor och sjuor istället, för det är inte lätt att skriva
på en dator när man har hovar.

När klockan slog tolv gick alla de andra hästarna ut och
lunchade av häcken utanför. Men inte märren Kerstin.

Hennes chef, som var en ko, blev bekymrad och frågade:
-Men varför lunchar inte du med dom andra små hästarna? 
-Jag trivs bättre här, svarade Kerstin, här kan jag
titta på femmorna och lukta... på sjuorna.
Och chefen var en snäll och förstående chef, trots
att han var en ko.

Efter lunchen kom tre män i lustiga hattar på besök.
De kom från emasregistreringsrådet och skulle välja
ut den bästa,starkaste och vackraste hästen som skulle
få vara med på den stora hästshowen i globen.

Alla de andra hästarna började genast visa vad de kunde.
De satte upp elmätare,skalade kabel,räknade kilowatt och
gjorde rent kaffeautomaten.

Men inte märren Kerstin, hon satt kvar och skrev sina
ettor, åttor och tolvor.
Hon visste att dom inte skulle välja henne,och hon 
brydde sej inte om det heller.

Men plötsligt fick hon utanför fönstret se en förlupen
svetsbroder från andra sidan som irrade runt.

En tanke från forna tider for genom hennes huvud och
instinkten tog över. Hon galopperade ut genom korridoren
och gav svetsbrodern vad han tålde, med buller och bång.

De tre männen i lustiga hattar fick syn på märren Kerstin
och utropade:
-Magnifico!,Esplendido!,Excellento! Henne ska vi ha!!


Och så slumpade det sej så att märren Kerstin kom iväg 
till den stora hästshowen på globen. Men Kerstin skulle
ha skrittat dit ändå,för hon hade beställt biljett på
internet, men nu så fick hon istället hedersplats bredvid 
fullblodsstoet Silvia och kon Kungen. 
Tänk sån tur hon hade!

Slut.