Ja det blev sommar igen, med inslag av nåt virus eller vad det nu var.
Båten och presenningen hade klarat vinteruppläggningen utan problem. Skruvade dit rutan och sedan koll av motorn innan sjösättning. Tändstiftsnyckeln hade jag glömt hemma så stiften får väl klara sig.
Vad som inte var okej var förgasaren som läckte bensin från en packning till accelerationspumpen. En stråle kom rätt ut när man vred på gasen. Gjutningen ser lite tafflig ut, så Tohatsus förgasare luktar inte kvalitet direkt. Tätade med lite silikon från utsidan och det blev faktiskt tätt.
Där läckte det.
I med batteriet och sen, klick. Klick? Batteriet stendött, och jag som hade underhållsladdat det och allt.
Krämade på det med en gammal stendum laddare som även värmde på det rätt duktigt. Det höll laddningen
såpass länge så jag kunde tilta ner motorn i alla fall.
Rycka igång den var åtminstone lättare än gamla marinern. I vilket fall som helst så for vi till centralorten och
köpte ett nytt batteri i samma storlek, turligt nog ett där man häller i syran själv så man vet man får ett fräscht.
Nya batterihyllan blev bra, och slangdragningen från länspumpen blev, öh, annorlunda. Oklart bättre eller
inte, men i alla fall annorlunda.
Nya batterilådan. Rostfri.
Nya, fast sämre, slangdragningen.
Länspumpen som nu har två små fördröjningsboxar funkade precis som den skulle. Känns nästan som ren tur.
En idé har länge varit att flytta hela pulpeten lite åt vänster för att sitta lite mer mitt i båten.
En plywoodskiva skarvades in mellan pulpeten ifråga och kanten på båten, 14 centimeter för att vara exakt.
Båtens utseende blev lite annorlunda, men sittmässigt och lutningsmässigt blev det helt klart bättre.
Breddning och målning med extra långsamttorkande färg.
Navigationsmässigt har jag numer istället för en bärbar dator en vanlig billig 10-tums surfplatta med
programmet opencpn på. Den sitter i framrutan med en helt vanlig sugploppshållare från kjell & ko.
Utifall sugplopparna skulle lossna så jag har för säkerhets skull också ett snöre så inte hela rasket
åker i sjön. Batteriet verkar räcka minst fem timmar och det är ju välkommet.
Senare blev fästet fastskruvat så sugplopparna kunde elimineras.
Förarplatsen. Brytaren till ekolodet är skymd bakom ratten.
Sen fick jag för mig att kolla oljan, och döm min förvåning när det var två deciliter för mycket, igen!
Nej inget vatten och luktar inte bensin.
Ni vet pojken med guldbyxorna? Det här är Pelle med spilloljemotorn, samma princip men mindre äventyrligt.
Nä, om man ska försöka byta olja i den vartannat år kanske.
Det nya förgasarhuvudmunstycket jag köpte passade inte. Måtten var rätt på alla sätt, utom stigningen på gängan. Meh.
Kanske jag ska ta med borrsatsen nästa år.
Av en slump så hittade jag en video på en tjomme som tar fram tomgångblandningsskruven på en sån här likadan förgasare. Den sitter gömd bakom en mässingsplugg, bara för att motorn är miljögodkänd och folk inte ska pilla på den. Killen borrar helt enkelt bort pluggen. Det ska vi göra nästa sommar!
